Studenttal
Mina damer och herrar, nyblivna studenter och lärare!
Idag är den dag som vi alla har längtat efter.
Idag är den dag som vi alla kommer att minnas.
Idag är den dag som är tillägnad just oss.
När vi började skolan så hade vi alla samma mål, att lära oss nya kunskaper och skapa kontakter. Och vi hade alla äntligen att mål att sträva efter. Och trots att kunskaperna har varit svåra att lära ibland, så kan jag med glädje säga, vi har klarat det mina vänner! Tillsammans har vi har tagit oss igenom dagarna och lärt oss nya grejer. Men detta har inte alltid varit lätt, ändå vi har klarat av det med både solsken på läpparna och kanske vissa dagar med gråa moln i sinnet. Och nu, idag, har vi klarat det stora steget i livet. Vi har klarat det tillsammans. Det stora steget mot framtiden. Vi har klarat oändligt många saker tillsammans, och detta har tagit oss stegvis mot målet. Idag är det målet nått, det mål som vi har strävat efter väldigt länge. Idag är den dag då vi får känna att vi har klarat av ett stort kapitel i våra liv, som öppnat upp en stor framtid för oss alla. Och nu när detta kapitel är avslutat så kan vi nog alla säga att vi har blivit kloka som ugglor. Och denna klokhet får vi bära med oss, i resten av våra liv.
Under min skolgång så har jag inte alltid haft det lätt med studierna. Det har varit mycket frånvaro och studierna har inte alltid varit lätt. Men jag tog mig i kragen och klarade det med viljestyrka. Så förra året, fick jag en ny chans. En chans att få slutföra en kamp som jag hade påbörjat som liten. Denna chans var när jag fick komma till denna underbara klass, klass Sp3G. En klass med en massa underbara personer. Så för ett år sedan ungefär, när jag fick min nya chans, så upptäckte jag, att vi alla tillsammans stod vid ruinens brant av kunskap, men sedan dess har vi lyckligtvis tagit ett avgörande steg framåt. Steget mot uppbyggnaden av denna ruin. Detta var första steget mot vårt gemensamma mål.
Efter idag, läggs våra öden i våra egna händer. Vi får själva bestämma hur vi vill göra, vad vi ska bli. Och vi bestämmer själva när. Men en sak tycker jag att ni ska göra. Ta med er kunskapen och upplevelserna från tiden vi haft tillsammans, både glada och jobbiga. Ni kommer att få användning för dem även om det kanske kändes onödigt att lära sig de just då.
När jag började mitt sista år, så kändes det onödigt och tråkigt att behöva läsa om ämnen som jag redan hade läst året innan, då jag gick om. Vissa saker kändes helt meningslöst att lära sig, då jag inte förstod mig på hur dessa fungerade eller skulle utföras. Men under mitt sista år på gymnasiet så har jag haft flera underbara lärare som hjälpt mig att förstå. Dem har funnits där för mig under loppets gång. Men det finns en speciell lärare, en helt fantastisk, som har hjälpt mig extra mycket. Hennes kunskaper om siffror och olika termer, har lett mig genom prov och även självutveckling. Hon har lärt mig att tro på mig själv, våga chansa och lärt mig först att man får göra fel, för man kan alltid rätta till dessa. Hon kanske inte själv vet vilket intryck hon har haft på mig, men detta kommer jag vara henne evigt tacksam. Hon är den som tagit mig genom skoltiden. Så jag vill passa på att tacka henne, och jag uppmanar henne att fortsätta som hon gör. Hon har en härlig personlighet som gör att man vill lära sig, man vill förstå. Det är en egenskap jag beundrar hos henne, en egenskap som man borde kunna lära ut. Och därför vill jag säga tack Åsa. Tack för att du har stått där vid min och alla andras sida under gymnasietidens lopp. Tack för att du har lärt oss de kunskaper vi idag sitter inne med. Du är en av dem bästa lärare, och det fick du ju en bekräftelse på under vår gemensamma mässa på fyrishov, då du blev utvald till årets lärare.
Och året som har passerat, har gett mycket kunskap som håller länge. Och efter idag kanske jag inte kommer kunna hålla kontakten med alla, men jag kommer alltid minnas er som ”SP3G”. Dem bästa. Och när ni står där innanför dörrarna, i väntan på att få springa ut ur skolan en sista gång, vänder er om och ta en sista titt. Kom ihåg allt som ni har varit med om och bär med er det resten av ert liv. Det glada och det jobbiga, vårat svett och blod som vi lagt ner på studierna, och detta för att kunna se att det var mödan värt! När ni sedan står där utanför skolan, vänd er om, ta ett djupt andetag och känn, att ni nu har avslutat ett stort kapitel i era liv, och att en ljus framtid ligger för era fötter! Och kom ihåg, ni är segrarna, ni är framtidens hopp!
Skål!